bullmammas

Jag tror att det är det bästa sättet att beskriva vårat liv.
Igår började dagen med att Irma var jätteförkyld och gränsfebrig.. Hon ville bara ligga i soffan, inte äta etc. Jag fick upp energi och tänkte att nu, nu kanske jag kan göra något! Men nä.. Ossie vill helst krypa in i mamma och jag kan inte sätta ifrån mig honom för att gå på toa ens.. Lyckades iaf tömma diskmaskinen före lunch.

Stella kom hem och hade en kompis med som sedan slöts upp med en till kompis och allt var frid och fröjd tills en skrikande grinande Stella med två chockade kompisar kommer in och berättar att Stella har fått en istapp!! i huvudet och ramlat. Kastar mig på telefonen, ringer mamma och sen sjukvårdsrådgivningen som har 20min väntetid, när mamma kom struntade jag i telefonen och drog upp på sjukhuset. Jag såg framför mig timmar på akutmottagningen och vattensamlingar i hjärnan eller krossad skalle.. Nej jag är inge orolig =/
Efter en stund fick vi träffa en akutsköterska som konstaterade lätt hjärnskakning. Nu väntar ett dygns observation!
Så vad väntar här näst? Fler benbrott? Krocka bilen? Jag tror det där svarta molnet har bosatt sig här ovanpå..

Listan över MÅSTE GÖRAS växer, ska jag klara av att bocka av fler än jag fyller på idag?